Swedish

Detailed Translations for tvingat from Swedish to German

tvingat form of tvinga:

tvinga verb (tvingar, tvingade, tvingat)

  1. tvinga (forcera)
    forcieren; erzwingen; befehlen; pressen; gebieten
    • forcieren verb (forciere, forcierst, forciert, forcierte, forciertet, forciert)
    • erzwingen verb (erzwinge, erzwingst, erzwint, erzwang, erzwangt, erzwungen)
    • befehlen verb (befehle, befiehlst, befielht, befohl, befohlt, befohlen)
    • pressen verb (preße, preßest, preßt, preßte, preßtet, gepresst)
    • gebieten verb (gebiete, gebietest, gebietet, gebot, gebotet, geboten)
  2. tvinga
    durchsetzen; durchführen
    • durchsetzen verb (durchsetze, durchsetzt, durchsetzte, durchsetztet, durchgesetzt)
    • durchführen verb (führe durch, führst durch, führt durch, führte durch, führtet durch, durchgeführt)
  3. tvinga
    zwingen; forcieren; zwängen; pressen; nötigen
    • zwingen verb (zwinge, zwingst, zwingt, zwang, zwangt, gezwungen)
    • forcieren verb (forciere, forcierst, forciert, forcierte, forciertet, forciert)
    • zwängen verb (zwänge, zwängst, zwängt, zwängte, zwängtet, gezwängt)
    • pressen verb (preße, preßest, preßt, preßte, preßtet, gepresst)
    • nötigen verb (nötige, nötigst, nötigt, nötigte, nötigtet, genötigt)
  4. tvinga (driva; våldföra)
    andringen; dringen; durchsetzen
    • andringen verb (dringe an, dringst an, dringt an, drang an, drangt an, angedrungen)
    • dringen verb (dringe, dringst, dringt, drang, drangt, gedrungen)
    • durchsetzen verb (durchsetze, durchsetzt, durchsetzte, durchsetztet, durchgesetzt)
  5. tvinga (framhäva; framhålla)
    erpressen; abzwingen; erzwingen; abnötigen
    • erpressen verb (erpresse, erpreßt, erpresste, erpresstet, erpreßt)
    • abzwingen verb (zwinge ab, zwingst ab, zwingt ab, zwang ab, zwanget ab, abgezwungen)
    • erzwingen verb (erzwinge, erzwingst, erzwint, erzwang, erzwangt, erzwungen)
    • abnötigen verb (nötige ab, nötigst ab, nötigt ab, nötigte ab, nötigtet ab, abgenötigt)
  6. tvinga (förpliktiga; driva; förmå)

Conjugations for tvinga:

presens
  1. tvingar
  2. tvingar
  3. tvingar
  4. tvingar
  5. tvingar
  6. tvingar
imperfekt
  1. tvingade
  2. tvingade
  3. tvingade
  4. tvingade
  5. tvingade
  6. tvingade
framtid 1
  1. kommer att tvinga
  2. kommer att tvinga
  3. kommer att tvinga
  4. kommer att tvinga
  5. kommer att tvinga
  6. kommer att tvinga
framtid 2
  1. skall tvinga
  2. skall tvinga
  3. skall tvinga
  4. skall tvinga
  5. skall tvinga
  6. skall tvinga
conditional
  1. skulle tvinga
  2. skulle tvinga
  3. skulle tvinga
  4. skulle tvinga
  5. skulle tvinga
  6. skulle tvinga
perfekt particip
  1. har tvingat
  2. har tvingat
  3. har tvingat
  4. har tvingat
  5. har tvingat
  6. har tvingat
imperfekt particip
  1. hade tvingat
  2. hade tvingat
  3. hade tvingat
  4. hade tvingat
  5. hade tvingat
  6. hade tvingat
blandad
  1. tvinga!
  2. tvinga!
  3. tvingad
  4. tvingande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Translation Matrix for tvinga:

VerbRelated TranslationsOther Translations
abnötigen framhäva; framhålla; tvinga hota; skrämma; terrorisera; utpressa
abzwingen framhäva; framhålla; tvinga hota; skrämma; terrorisera; utpressa
andringen driva; tvinga; våldföra insistera
befehlen forcera; tvinga befalla; beordra; beställa; deklarera; diktera; föra befälet över; föra kommando över; föreskriva; förestava; förkunna offentligt; ge uppdrag; kommandera; kommendera; kungöra; ordna; proklamera; påbjuda; tillkännage
dringen driva; tvinga; våldföra knuffa; pressa; puffa; skjuta; stöta
durchführen tvinga bära igenom
durchsetzen driva; tvinga; våldföra fasthålla vid; framhärda; förbli ståndaktig; gå på; hålla ut; insistera; passera; tränga på; utföra; uträtta
erpressen framhäva; framhålla; tvinga bakbinda; binda fast; fjättra; hota; skrämma; terrorisera; utpressa; vara förpliktigad
erzwingen forcera; framhäva; framhålla; tvinga använda styrka; hota; skrämma; terrorisera; utpressa
forcieren forcera; tvinga bryta igenom
gebieten forcera; tvinga befalla; beordra; beställa; diktera; föra befälet över; föra kommando över; föreskriva; förestava; ge uppdrag; kommandera; kommendera; ordna
genötigt sein zu driva; förmå; förpliktiga; tvinga
nötigen tvinga vara förpliktigad; viska; viska i någons öra
pressen forcera; tvinga krama ur; pressa; trycka hårt
zwingen tvinga vara förpliktigad
zwängen tvinga gripa om; hålla fast; hålla i

Synonyms for "tvinga":


Wiktionary Translations for tvinga:

tvinga
verb
  1. (umgangssprachlich) jemanden durch Drohungen oder Gewalt zu etwas zwingen
  2. mit Gewalt zu etwas bringen

Cross Translation:
FromToVia
tvinga zwingen force — compel (someone to do something)
tvinga ein Schuhlöffel benutzen shoehorn — to use a shoehorn
tvinga zwingen; nötigen; aufnötigen; aufdrängen; dringen; aufdringen obliger — Mettre quelqu’un dans l’obligation de faire ou de dire quelque chose. (Sens général).
tvinga reduzieren réduirerestreindre, diminuer, ou faire diminuer.